Traditionell dränering görs med grundmurspapp och dräneringsrör under marken. Det syftar till att leda bort dagvatten, regnvatten och annat oönskat vatten från grunden, för att bevara källare och byggnader torra. Dränering är den gängse metoden för att åstadkomma fuktspärr, men det gäller att se upp vid köp av fastighet, dåligt fungerande dränering tillhör de mest frekventa och mest kostsamma felen som kan drabba en bostad.
Dräneringen ska göra sitt jobb i 30–50 år
En dränering ska normalt fungera i 30–50 år men det är inte ovanligt att felaktigt utförande eller nedsatt funktion åsamkar huset hög fuktbelastning med åtföljande inträngning av fukt i källaren. I en inredd källare kan det då vara svårt att upptäcka eventuell röta och svamp som kan ha utvecklats.
Felaktig dränering, en dyr historia
Dålig eller gammal dränering kan betyda stora renoveringskostnader. Ny fungerande fuktspärr och dränering måste anläggas utvändigt, men även invändigt kan sanering vara nödvändigt. Konstruktioner måste rivas ner och angripet virke bytas ut. När dräneringen ska åtgärdas eller nyanläggas, kan man sällan lägga dräneringsrör under sulan (fundamentet som byggnaden står på) på grund av risken för sättning. Det är därför mycket intressant att undersöka alternativa lösningar, som komplement eller substitut till dränering.
PLUS MED DRÄNERING:
- Ska hindra vatten och fukt att komma intill grundmur och källare
- Har som regel lång livslängd (cirka 40 år)
- Bör åtgärda problemet där det uppstod och hindra vatten och fukt att komma in i källaren
MINUS MED DRÄNERING:
- Kostsamt. Tillkommande, löpande kostnader för att återställa terrass, plattsättning, entréparti, planteringar och grönytor, bortforsling av jord etc. Kostnaderna kan lätt dra iväg mot 200.000 kr
- Tomten blir en byggarbetsplats
- Entréparti, belagda ytor och altan måste eventuellt avlägsnas
- Slarv och oseriösa företag är inte ovanligt
- Ofta omöjligt vid lägenhetsfastigheter och näringsfastigheter i stadsmiljö på grund av intilliggande kommunal väg/trottoar